Denna övning tränar förmågan att stanna i nuet under en rutin eller vardaglig handling, utan att planera framåt. Tanken är att varje handling, hur banal den än verkar, kan vidareutvecklas och göras intressantare.
En rutinhandling (t.ex. vattna blommor) utvecklas stegvis så att man inte bara slutför handlingen och övergår till en helt annan. Handlingen ses som en utlösare och under processen görs den större utan att abrupt övergå till en helt förplanerad och uttänkt annan handling. Allt följer som konsekvens av starthandlingen.
Denna övning kan först spelas med en spelare (senare även med flera).
Spelaren mimar en vardaglig aktivitet, till exempel "läsa tidningen". Hen kan sedan efter ett tag upptäcka något intressant i tidningen som till exempel är finstilt. Spelaren kan sedan hämta ett förstoringsglas för att tyda bokstäverna och tar gradvis reda på vad tidningstexten betyder. Hen upptäcker till exempel sin egen dödsannons.
Spelaren kanske blir så överraskad och häpen att hen läser texten tyst för sig själv om och om igen och stammar, och till slut börjar läsa den högt. Spelaren kan sedan bli högre och högre och till slut läsa den skrikande bokstav för bokstav medan hen slår med fingrarna och handen mot tidningen och så vidare.
- I nästa fas av övningen tar man starthandlingen som utgångspunkt och gör även den intressantare. Därvid upptäcker man kanske en ny slumpmässig riktning som man kan följa, till exempel en ny handling som man nu kan göra intressantare. Även detta förhindrar att man kan planera handlingarna i förväg. Till exempel kan en spelare som gör handlingen "polera ett bord" intressantare också andas på bordet. Sedan kan handlingen "andas på bordet" bli den nya handlingen att göra intressantare.
Se även
- En besläktad övning, som också är en teknik för att berätta historier, är Avbryta rutinen.