Två skådespelare börjar en normal scen på svenska. När spelledaren ger ett tecken, t.ex. klappar, måste de omedelbart – utan avbrott eller talpaus – byta till Gromolo (rotvälska). Klappar spelledaren efter några sekunder igen går det tillbaka till svenska osv. – hela tiden fram och tillbaka. Dessa byten måste ske som en självklarhet i talflödet och utan någon som helst markering.
Bytet kan ske hur många gånger som helst, varaktigheten av Gromolo/svenska-delarna kan vara olika lång. Även under Gromolofasen måste scenen fortsätta. Viktigt är också att de enskilda faserna (svenska/Gromolo) inte är för långa och mot slutet av scenen blir allt kortare.
Anvisningar och tips
Spelet fungerar bara om det verkligen inte hörs någon övergång i talflödet, inte heller t.ex. en andningspaus! Helst byts det mitt i en uttalad mening mellan de båda språken.
Inga överdrivna gestikuleringar bör användas. Skådespelarna har en tendens att under Gromotalet förklara saker pantomimiskt lite för iögonfallande. Skådespelarna ska dock i Gromolo-samtalet bete sig som om de förstår exakt vad motparten menar eller säger. Inte heller för publiken ska handlingen förklaras genom extravagant spel. Det är för övrigt inte ens nödvändigt att varje handling är entydig, för just tvetydigheterna i de enskilda handlingarna utgör spelets charm. Det fungerar på samma sätt som i en film på ett främmande språk. Även här förstår man inte varje detalj, men ändå kan man härleda den grova ramhandlingen.
Eventuellt kan återhoppet till svenska användas för att "omärkligt" reda ut oklarheter.
Gromolo-Switch fungerar som ett fristående spel men kan också byggas in i valfritt annat spel.
Se även: Sångswitch