Scenen delas in i fyra kvadratiska områden. Vart och ett av områdena tilldelas en "känsla" genom rop från publiken (t.ex. hat, kärlek, svartsjuka, sorg). Nu ger publiken dessutom t.ex. en plats där den improviserade scenen ska utspela sig. Skådespelarna utvecklar nu en sammanhängande berättelse, där karaktärerna fritt kan röra sig på scenen, men beroende på var de står ("känslokvadrat") spelar sin karaktär olika – alltså infärgad i den motsvarande känslan.
Variant:
Istället för känslor finns fälten: Tal – Gromolo – Pantomim/Gester – Undvik bokstaven (begrepp med denna bokstav måste undvikas; vid misstag byts skådespelaren ut)
Se även
*Holländsk fyrkant
- Känslopunkter