På engelska kallas detta spel sudden song (plötslig sång).
Två eller tre skådespelare improviserar en scen efter ett valfritt förslag. Närhelst pianisten eller keyboardisten börjar spela, måste skådespelarna omedelbart byta från tal till sång. Bytet sker oftast mitt i en mening -- i dessa övergångar ligger spelets speciella komik.
Scenen fortsätter antingen innehållsmässigt i sjungen dialogform (Advance, liknande sjungen dialog) eller så njuter den sjungande skådespelaren av en soloaria (Extend). Även en duett är möjlig.
Så snart musikern slutar spela -- även det kan komma plötsligt och oväntat -- talas det normalt vidare som om inget hade hänt. Så växlar scenen mellan talade och sjungna avsnitt, och det uppstår en parodisk operett.