Det lämpar sig också som övning för att träna på att göra små erbjudanden större.
Publiken tillfrågas om namnet på en superhjälte och en katastrof/ett problem som ska lösas.
En skådespelare börjar en scen och försöker lösa problemet, men lyckas inte utan gör det kanske bara ännu värre, och ropar på nästa superhjälte (vars namn hen förstås improviserar, eventuellt passande eller helt opassande till problemet).
Nästa superhjälte kommer och försöker hjälpa och lyckas inte heller lösa problemet utan gör det ännu värre. Hen ropar åter på nästa osv.
Superhjältarna antar var och en en bestämd karaktär, bland annat inspirerad av sitt namn.
Tills alla skådespelare är på scenen. Därefter går superhjältarna av en efter en (med en anledning), tills den första superhjälten är ensam kvar på scenen. Hen avslutar scenen genom att antingen lösa problemet eller inte.
Variation
- Istället för en stor katastrof kan den första superhjälten (t.ex. "Herr Reneman") helt enkelt börja med en enkel syssla (t.ex. diska). Ur det växer sedan gradvis ett problem som slutligen blir en katastrof. Den sista superhjälten som kommer in på scenen löser då problemet.